Fallacies vid argumentering

English text
Fallacies i argumentering är bland det allvarligaste felen som begås och tyvärr blir det vanligare och vanligare.
Observera först att det inte är så enkelt som att något är sant eller falskt och att det senare skulle leda till att ett ogiltigt argument alltid är falskt. En fallacies är en form av tankefel, medvetet eller omedvetet, där argument som används i och för sig kan vara sant, men ändå helt ogiltigt för det tillfälle det används.

Vi börjar från början. Ett av de vanligaste fallacies som finns i media är att en uppgift som förs fram av en ‘expert’ alltid eller ens oftast går att lita på. Så är inte fallet. Källanalys utifrån Syfte och Tendens är något den som vill föra vidare, inte bara citera för att kommentera ALLTID måste ha i åtanke.

Ex. argumentum ab auctoritate
Professor X, professor i vetenskap A uttalar sig. Syftet och Tendensen är något man aldrig kommer förbi när uttalandet skall valideras. För att någon är professor, oavsett om denne professor uttalar sig inom sitt eget vetenskapliga område eller inom andra områden, innebär inte detta att professorn är trovärdig för att han är professor. Det innebär heller inte att professorns uttalande ens om det är inom hans eget område är oberoende av påverkan från till exempel forskningsanslag från intressegrupp. Företag, enskilda intressegrupperingar o.s.v.
Auktoritet är inget säkert kriterie på trovärdighet.

Ex. Ad hominem
I argumentering attackeras personen som det argumenteras mot i stället för sakskälet/den åsikt som personen har.
Vanligt förekommande i tidningsartiklar, i politiska debatter och när en hypotes kritiseras t.ex. för ovetenskaplighet. (jfr klimatdebatten)

Ex. Appeal to fear
När någon använder sig av att motsatt uppfattning kommer att leda till det eller det och innebära risk/fara etc.
Har varit vanligt förekommande från Klimathot – folk som använt sig av ofullständiga datamodeller där inte samtliga ingående faktorer som påverkar är medtagna. Också vanligt förekommande när någon politisk uppfattning skall kritiseras eller attackeras.

Ex. Fallacies of Assumtion
Ett subjektivt antagande är ett subjektivt antagande. Ofta finns det i det subjektiva antagandet en underförstådd förutsättning som inte är bevisad. Denna underförstådda förutsättning kan vara falsk eller sann. Innan den styrkts upp av oberoende(!) fakta, så är det subjektiva antagandet oaktat vem som för fram antagandet, påståendet eller tesen att betrakta som falskt.

Ex. Circulus in demontrando – Cirkelbevis
Cirkelbevis är användande av det som ingår i någon/flera premisser som förutsätts vara sanna som grund för att frågeställning som kräver att premisserna förutsätts vara sanna.
Formellt kan man säga: Cirkelbevis uppstår när slutsatsen förekommer i premissmängden. Ju längre cirkeln är desto svårare är det att upptäcka dem.

Ex. Ignorantio elenchi – Irrelevant slutsats
Används t.ex. i “Vetenskapen genererar sanningsenliga satser. Se bara på hur många saker som fungerar inom naturvetenskapen.”

Problemet här är att det inte spelar någon roll hur många fungerande saker som uppräknas eftersom funktion inte har något att göra med sanning att göra Se även: Vetenskaplig retorik, Umeå Universitet sida

Kom ihåg att alla problem som förs fram och diskuteras, alltid förs fram utifrån ett syfte och att detta syftet ingår I den subjektiva personliga uppfattningen som personen som angriper problemet har. Det är grunden för att det är viktigt att både se var uppgifter kommer ifrån, sprids från, vem som säger vad när och hur samt I vilket syfte o.s.v.

När en tes/hypotes förs fram, så kan argumenten hypotesen bygger på vara giltiga eller ogiltiga. Det som är viktigt att veta, är att för att framförda argument kan vara giltiga men ändå leda till en vetenskapligt osann slutsats. Ett av de mer kända fallacyexemplen är också känd som beviset för att månen är en ost.

Fallacy from usage of insound premisses
If an argument is valid and its premises are true, the argument is sound. If an argument is not sound it is unsound. An argument can be valid even if its premises are false—but such an argument is unsound. For instance, the following argument is valid but unsound:

Cheese more than a billion years old is stale. The Moon is made of cheese. The Moon is more than a billion years old. Therefore, the Moon is stale cheese.

If all three premises were true, the conclusion would have to be true. The argument is valid despite the fact that the Moon is not made of cheese, but the argument is unsound—because the Moon is not made of cheese. Chapter 16, Propositional Logic, discusses validity and soundness in more detail.

The logical form of the argument just above is (roughly):

For any x, if x is A and x is B then x is C. y is A. y is B. Therefore, y is C. [+]
…….
An argument consists of a sequence of statements. One is the conclusion; the rest are premises. The premises are given as evidence that the conclusion is true. If the conclusion must be true if the premises were true, the argument is valid. A valid argument is sound if its premises are true. Valid arguments result from applying correct rules of reasoning. Examples of correct rules of reasoning include:
• A or not A.
• Not (A and not A).
• A. B. Therefore, A and B.
• A. Therefore, A or B.
• A and B. Therefore, A.
• A or B. Not A. Therefore, B.
• Not A. Therefore, not (A and B).
• Not (A and B). Therefore, (not A) or (not B).
• Not (A or B). Therefore, (not A) and (not B).
• If A then B. A. Therefore, B.
• If A then B. Not B. Therefore, not A.
Validity and soundness, Valid rules of reasoning paragraph in Chapter 2 Reasoning and Fallacies, stat.berkeley.edu

Ex. “Ignorance of refutation”
“Red herring” Irrelevant usage of arguments
Irrelevans är ett av de vanligaste fallacies som förekommer. Bland de fallacies som bör hissa en röd varningsflagg finns Ad hominem, argumentum ab auctoritate samt Appeal to fear som presenterats högst upp på sidan. När någon använder eller hänvisar till t.ex. “professor X”, “forskare”, “klimatforskare” etc så säger det inget om att framförda argument är giltiga OCH samtidigt kan leda till en trovärdig hållbar slutsats! När någon varnar för kommande faror, så innebär inte det att farorna som räknats fram i aldrig så många modeller håller för närmare beskådande av ingående premissers verklighetstrovärdighet.

I en argumentation framförda premisser som ligger till grund för ett argument, kan argumentet i sig vara giltigt utan att vara verklighetstrovärdigt i sammanhanget det förs fram. Argumentet är då irrelevant för frågeställningen som diskuteras. Argumentet kan vara giltigt utan att kunna leda till en hållbar slutsats i den aktuella hypotesen.
This fallacy is often known by the Latin name “ignoratio elenchi”, or “ignorance of refutation”. The ignorance involved is either ignorance of the conclusion to be refuted—even deliberately ignoring it—or ignorance of what constitutes a refutation, so that the attempt misses the mark. This explanation goes back to Aristotle’s On Sophistical Refutations, the focus of which is fallacious refutations in debate. As with all of Aristotle’s original fallacies, its application has widened to all arguments.
…..
Logical relevance is itself a vague and ambiguous notion. It is ambiguous in that different types of reasoning involve distinct types of relevance. It is vague in that there is little agreement among logicians about even deductive relevance, with logicians divided into different camps, so-called “relevance” logicians arguing for a more restrictive notion of logical relevance than so-called “classical” logicians.

Another ambiguity of the term “relevance” is that logical relevance can be confused with psychological relevance. The fact that two ideas are logically related may be one reason why one makes you think of the other, but there are other reasons, and the stream of consciousness often includes associations between ideas that are not at all logically related. Moreover, not all logical relations are obvious, so that a logical relationship may not cause a psychological relationship at all.Red herring, fallacyfiles.org

När det gäller slutsatser som dragits utifrån vetenskaplig ologisk användning av argument är detta ofta knappast något som direkt skiner i ögonen på den som läser en “studie” eller hör vilka slutsatser som dragits. Varje framförd hypotes/antagande bygger på den subjektiva tolkningen av verkligheten som hypotesens forskare/författare har. Som Vollmer Gerhard skrev:

”Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems haengt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab” Vollmer Gerhard, Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993

Det finns många fler fallacies. Undan för undan kommer listan att utökas.

Ett gott råd: Kom ihåg att din värste meningsmotståndare/fiende kan ha rätt precis som du själv kan det. Personliga egenskaper och personliga “tyck som jag” åsikter är personliga och går inte att använda som skäl för att de som har egenskaper/uppfattningar man själv inte delar inte skulle kunna ha rätt trots detta.

Advertisement