Definition av begrepp

Definition av begrepp
© Inger E Johansson Göteborg 1999

Information: Förmedlade uppgifter som kan vara sanna eller falska, som presenteras i ett eller flera sammanhang med hjälp av olika satser som uttrycker tankar, påståenden och/eller åsikter. Semantiken delar upp Information i Språk, Tankar och Verklighet. Där språket tillhandahåller den formulering som uttrycker Tankarna, där Språket refererar till verkligheten på samma sätt som tankeinnehållet refererar till Världen/Verkligheten så som den som förmedlar informationen uppfattar/vill uppfatta detta.

Tankar: Den konklusion som en eller flera människor gjort av en given händelse/situation/presentation av fakta/uppgifter/åsikter och som denne/dessa människor formulerar för sig själv/vill förmedla till andra.
På macronivå är påstående det använda helhetsbegreppet. På micronivå består tankarna av en eller flera termer.

Påståenden: En eller flera satser som ger sig ut för att förmedla en kunskap/en observation etc, där satserna på micronivå består av ett antal begrepp.

Åsikt: En eller flera påståenden som framförs i tal, skrift eller bild. En åsikt är alltid subjektiv och beroende av den som formulerat frågeställningen som ligger bakom framförandet av åsikten.
På macronivå kallas detta en formulering. På micronivå finns underliggande termer.
”Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems haengt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab” Vollmer Gerhard, Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993

För att gå vidare, så får vi först göra klart några väsentliga distiktioner:
Semantiken består av tre nivåer: Språket, Tanken(innehållet) och Verkligheten runt omkring.
I begreppslärans teorikonstruktion kallade våra läroböcker detta för ”Babylon, Aten och Rom”.

Oavsett om en tanke framförs eller ej; om den är skriven, talad eller underliggande, så är den i sig ingen språklig storhet. För att formulera ett påstående i tanke”världen” får vi använda oss av Språkets formuleringar(formuleringsmöjligheter).
En formulering består av ett antal begrepp som inte i sig består av bokstäver utan av ett antal begreppskännetecken.

De formuleringar av påståenden som framförs svarar mot ett/flera sakförhållanden i verkligheten oavsett om denna verklighet är reell eller imaginär.

Konkret utgör detta en förklaring till den språkförbistring som råder mellan olika discipliner inom vetenskapen. En enda term(micronivå för den språkliga formuleringen) kan svara mot en eller mot flera olika begrepp(micronivå i Tankeinnehållet) i tanke”världen” men samtidigt mot eller flera ting/egenskaper/processer etc i verkligheten(reell eller imaginär). Detta innebär att vi kan ha följande förhållanden:

a) En term, men flera begrepp som avser samma sak
b) En term, men flera begrepp som ibland(oftast) avser samma sak
c) En term, men flera begrepp som endast i undantagsfall avser samma sak
d) En term, men flera begrepp som aldrig avser samma sak.

Ett exempel på a och d ovan: ”välta”.
”Välta” kan avse ett substantiv som sällan används numera men som avsåg ett träd etc som välts med naturens krafter.
”Välta” kan vara ett verb – att välta. I detta fallet används en och samma term för minst två olika begrepp: välta jord etc med en vält eller annat redskap; men att välta kan även avse begreppet att köra vält(=omkull).

För att återgå till den ursprungliga diskussionen om Information och Fakta så är Information ett uttryck för ett begrepp som flera olika termer. Under sjuttiotalet försökte t.ex. sociologin att lösa detta med att studera enskilda begrepp utifrån tre olika inflytandetekniker: Morgonthau’s termer, Sorokin’s termer, Etzioni’s termer. Under senare år har jag inte i något fall i läroböcker som jag använt i undervisning och eller studier funnet att man gått så långt i studerandet av enskilda begrepp. Av det skälet behandlas inte detta i sig nog så viktiga ”analysverktyget” i det följande avsnittet.

Fakta: Pluralis av faktum. En språklig term som avser observerbara begrepp i tanke”världen” som svarar mot ett ting/en egenskap/en process etc i den reella världen.
De observerbara begreppen som presenteras som fakta kan vara upprepningsbara i verkligheten, men behöver inte vara upprepningsbara(t.ex en process eller händelse som endast är tänkbar utifrån vissa givna premisser som sällan eller aldrig är möjliga att återskapa). Däremot krävs det att fakta går att analysera utifrån angivna källvärden. Inte korrigerade!
Ett faktum, flera fakta är i samtliga fall på den språkliga micronivå en term som motsvaras av helheten ”Formulering” och avser de observerbara begreppen. Utifrån denna definition är fakta alltid sanna.

Vid annan användning av begreppet Fakta kan definitionen ignoreras av en/flera personer som felaktigt kallar de termer som framförs utan förankring i den reella världen som varande fakta. Detta innebär inte att fakta kan vara falsk utan att termen fakta används på annat/andra begrepp än de som motsvaras av ting/egenskap/process/händelse etc i den reella världen. Om denna distinktionsskillnad inte klargörs för en elev, så förekommer det tyvärr ofta att sammanblandning med begreppet Information kan inträffa.

© Inger E Johansson Göteborg 1999

Fallacies vid argumentering

English text
Fallacies i argumentering är bland det allvarligaste felen som begås och tyvärr blir det vanligare och vanligare.
Observera först att det inte är så enkelt som att något är sant eller falskt och att det senare skulle leda till att ett ogiltigt argument alltid är falskt. En fallacies är en form av tankefel, medvetet eller omedvetet, där argument som används i och för sig kan vara sant, men ändå helt ogiltigt för det tillfälle det används.

Vi börjar från början. Ett av de vanligaste fallacies som finns i media är att en uppgift som förs fram av en ‘expert’ alltid eller ens oftast går att lita på. Så är inte fallet. Källanalys utifrån Syfte och Tendens är något den som vill föra vidare, inte bara citera för att kommentera ALLTID måste ha i åtanke.

Ex. argumentum ab auctoritate
Professor X, professor i vetenskap A uttalar sig. Syftet och Tendensen är något man aldrig kommer förbi när uttalandet skall valideras. För att någon är professor, oavsett om denne professor uttalar sig inom sitt eget vetenskapliga område eller inom andra områden, innebär inte detta att professorn är trovärdig för att han är professor. Det innebär heller inte att professorns uttalande ens om det är inom hans eget område är oberoende av påverkan från till exempel forskningsanslag från intressegrupp. Företag, enskilda intressegrupperingar o.s.v.
Auktoritet är inget säkert kriterie på trovärdighet.

Ex. Ad hominem
I argumentering attackeras personen som det argumenteras mot i stället för sakskälet/den åsikt som personen har.
Vanligt förekommande i tidningsartiklar, i politiska debatter och när en hypotes kritiseras t.ex. för ovetenskaplighet. (jfr klimatdebatten)

Ex. Appeal to fear
När någon använder sig av att motsatt uppfattning kommer att leda till det eller det och innebära risk/fara etc.
Har varit vanligt förekommande från Klimathot – folk som använt sig av ofullständiga datamodeller där inte samtliga ingående faktorer som påverkar är medtagna. Också vanligt förekommande när någon politisk uppfattning skall kritiseras eller attackeras.

Ex. Fallacies of Assumtion
Ett subjektivt antagande är ett subjektivt antagande. Ofta finns det i det subjektiva antagandet en underförstådd förutsättning som inte är bevisad. Denna underförstådda förutsättning kan vara falsk eller sann. Innan den styrkts upp av oberoende(!) fakta, så är det subjektiva antagandet oaktat vem som för fram antagandet, påståendet eller tesen att betrakta som falskt.

Ex. Circulus in demontrando – Cirkelbevis
Cirkelbevis är användande av det som ingår i någon/flera premisser som förutsätts vara sanna som grund för att frågeställning som kräver att premisserna förutsätts vara sanna.
Formellt kan man säga: Cirkelbevis uppstår när slutsatsen förekommer i premissmängden. Ju längre cirkeln är desto svårare är det att upptäcka dem.

Ex. Ignorantio elenchi – Irrelevant slutsats
Används t.ex. i “Vetenskapen genererar sanningsenliga satser. Se bara på hur många saker som fungerar inom naturvetenskapen.”

Problemet här är att det inte spelar någon roll hur många fungerande saker som uppräknas eftersom funktion inte har något att göra med sanning att göra Se även: Vetenskaplig retorik, Umeå Universitet sida

Kom ihåg att alla problem som förs fram och diskuteras, alltid förs fram utifrån ett syfte och att detta syftet ingår I den subjektiva personliga uppfattningen som personen som angriper problemet har. Det är grunden för att det är viktigt att både se var uppgifter kommer ifrån, sprids från, vem som säger vad när och hur samt I vilket syfte o.s.v.

När en tes/hypotes förs fram, så kan argumenten hypotesen bygger på vara giltiga eller ogiltiga. Det som är viktigt att veta, är att för att framförda argument kan vara giltiga men ändå leda till en vetenskapligt osann slutsats. Ett av de mer kända fallacyexemplen är också känd som beviset för att månen är en ost.

Fallacy from usage of insound premisses
If an argument is valid and its premises are true, the argument is sound. If an argument is not sound it is unsound. An argument can be valid even if its premises are false—but such an argument is unsound. For instance, the following argument is valid but unsound:

Cheese more than a billion years old is stale. The Moon is made of cheese. The Moon is more than a billion years old. Therefore, the Moon is stale cheese.

If all three premises were true, the conclusion would have to be true. The argument is valid despite the fact that the Moon is not made of cheese, but the argument is unsound—because the Moon is not made of cheese. Chapter 16, Propositional Logic, discusses validity and soundness in more detail.

The logical form of the argument just above is (roughly):

For any x, if x is A and x is B then x is C. y is A. y is B. Therefore, y is C. [+]
…….
An argument consists of a sequence of statements. One is the conclusion; the rest are premises. The premises are given as evidence that the conclusion is true. If the conclusion must be true if the premises were true, the argument is valid. A valid argument is sound if its premises are true. Valid arguments result from applying correct rules of reasoning. Examples of correct rules of reasoning include:
• A or not A.
• Not (A and not A).
• A. B. Therefore, A and B.
• A. Therefore, A or B.
• A and B. Therefore, A.
• A or B. Not A. Therefore, B.
• Not A. Therefore, not (A and B).
• Not (A and B). Therefore, (not A) or (not B).
• Not (A or B). Therefore, (not A) and (not B).
• If A then B. A. Therefore, B.
• If A then B. Not B. Therefore, not A.
Validity and soundness, Valid rules of reasoning paragraph in Chapter 2 Reasoning and Fallacies, stat.berkeley.edu

Ex. “Ignorance of refutation”
“Red herring” Irrelevant usage of arguments
Irrelevans är ett av de vanligaste fallacies som förekommer. Bland de fallacies som bör hissa en röd varningsflagg finns Ad hominem, argumentum ab auctoritate samt Appeal to fear som presenterats högst upp på sidan. När någon använder eller hänvisar till t.ex. “professor X”, “forskare”, “klimatforskare” etc så säger det inget om att framförda argument är giltiga OCH samtidigt kan leda till en trovärdig hållbar slutsats! När någon varnar för kommande faror, så innebär inte det att farorna som räknats fram i aldrig så många modeller håller för närmare beskådande av ingående premissers verklighetstrovärdighet.

I en argumentation framförda premisser som ligger till grund för ett argument, kan argumentet i sig vara giltigt utan att vara verklighetstrovärdigt i sammanhanget det förs fram. Argumentet är då irrelevant för frågeställningen som diskuteras. Argumentet kan vara giltigt utan att kunna leda till en hållbar slutsats i den aktuella hypotesen.
This fallacy is often known by the Latin name “ignoratio elenchi”, or “ignorance of refutation”. The ignorance involved is either ignorance of the conclusion to be refuted—even deliberately ignoring it—or ignorance of what constitutes a refutation, so that the attempt misses the mark. This explanation goes back to Aristotle’s On Sophistical Refutations, the focus of which is fallacious refutations in debate. As with all of Aristotle’s original fallacies, its application has widened to all arguments.
…..
Logical relevance is itself a vague and ambiguous notion. It is ambiguous in that different types of reasoning involve distinct types of relevance. It is vague in that there is little agreement among logicians about even deductive relevance, with logicians divided into different camps, so-called “relevance” logicians arguing for a more restrictive notion of logical relevance than so-called “classical” logicians.

Another ambiguity of the term “relevance” is that logical relevance can be confused with psychological relevance. The fact that two ideas are logically related may be one reason why one makes you think of the other, but there are other reasons, and the stream of consciousness often includes associations between ideas that are not at all logically related. Moreover, not all logical relations are obvious, so that a logical relationship may not cause a psychological relationship at all.Red herring, fallacyfiles.org

När det gäller slutsatser som dragits utifrån vetenskaplig ologisk användning av argument är detta ofta knappast något som direkt skiner i ögonen på den som läser en “studie” eller hör vilka slutsatser som dragits. Varje framförd hypotes/antagande bygger på den subjektiva tolkningen av verkligheten som hypotesens forskare/författare har. Som Vollmer Gerhard skrev:

”Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems haengt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab” Vollmer Gerhard, Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993

Det finns många fler fallacies. Undan för undan kommer listan att utökas.

Ett gott råd: Kom ihåg att din värste meningsmotståndare/fiende kan ha rätt precis som du själv kan det. Personliga egenskaper och personliga “tyck som jag” åsikter är personliga och går inte att använda som skäl för att de som har egenskaper/uppfattningar man själv inte delar inte skulle kunna ha rätt trots detta.