Syfte och Tendens (Swedish text)

SYFTE OCH TENDENS
© Johansson Inger, Göteborg 26 december 2014 English text will follow

Definition/Förklaring Syfte och Tendens

Syfte och tendens är begrepp – inte termer. Det som skiljer ett begrepp från en term är att begreppet utgår från ett tankeinnehåll som kan ha ett påstående eller ett en referens till tidigare upplevelser som grund för begreppet medan termen – ordet – i stället utgör ett språkligt delelement av en formulering – sats – som i den värdegemenskap som språket(t.ex. svenska) utgör för de som har språket som sitt modersmål får sin givna värde i det begränsade samhälle.
Värdegemenskap kan finnas över tiden. Ex: Varje slutet eller relativt avgränsat samhälle, kloster eller ordenssystem försöker över tiden bevara sina egna värdenormer så intakta som möjligt.
Värdegemenskap kan gå förlorad över tid om det språkliga delelementet ges olika tolkning från dåtid till nutid eller i skilda kulturella miljöer i nutiden. Ex. på detta är de motsättningar som finns inom respektive Kristendomen och den Muslimska tron.

Syfte

I all argumentering finns ett bakomliggande syfte. Syftet kan ytligt sett sägas vara s att förstärka den egna ställningen/värderingen och försvaga motståndarens.
Utifrån den Värdegemenskap som finns hos den argumenterandes egna kulturella, religösa eller intressegrupp har en förförståelse för vad som är rätt respektive fel hämtats. När någon utgår från sin egen subjektiva värdering, är det svårt att undgå att få med från den värdegrund som finns i ett politiskt parti, i en kulturell eller religiös gemenskap o.s.v. Observera noga: Värdegemenskap bygger alltid på en helt subjektiv värdering hos den eller de som är drivande i en grupp.

Värdegemenskap respektive tendens
Vad är det då som skiljer värdegemenskap från tendens? En värdegemenskap utgår från ett normsystem som omfattas helt eller till stora delar av de som lever under detta normsystem. En tendens å andra sidan kan vara ett resultat av detta normsystem, men är oaktat detta alltid en subjektiv värdering som utgår från den enskilde individen som förmedlar en uppgift i tal eller skrift.

I konkreta fall där sakfrågor diskuteras kan syftet ibland vara klart skinande genom alla vackra ord. så är dock inte alltid fallet. Syftet kan också vara att försvaga motståndarsidans argumentering meddelst desinformation. Antingen lätt genomskinlig desinformation. Oftare en blandning av sanning, halvsanning och rena lögner.
VIKTIGT att ha klart för sig: ALL DESINFORMATION ÄR ODEMOKRATISK

Tendens

I flertalet fall i den politiska debatten får åhöraren, läsaren själv vara på vakt för att inte “svälja” alla påståenden som kommer från ena eller andra sidan, politiskt, kulturellt, religiöst inom och utom respektive religioner och/eller gruppering av andra skäl. Stor del av de uppgifter som förmedlas muntligt, skriftligt o.s.v. i media och mellan människor är tendensiösa även om de som för en uppgift vidare långt ifrån alltid är medvetna om detta.

För att ta ett enkelt exempel på något helt annat som visar problemet som uppkommer efter val av ord:
Alla har vi varit med om att tända ett ljus. När ljuset brunnit en stund, så finns det två sätt att beskriva detta på.
Antingen har ljuset “brunnit upp” eller så har ljuset “brunnit ner”.

Ett annat exempel är när du på kalas, restaurang eller hemma blivit serverad ett glas dryck, oavsett vilket. Du sitter och pratar eller äter under tystnad. Lyfter glaset med jämna mellanrum. Vid något tillfälle har du druckit upp hälften. Är glaset då “halvfullt” eller “halvtomt”?

Våra val av ord styrds av vår egen subjektiva uppfattning om hur de vi riktar oss till TOLKAR ordet.

Advertisement