Grundläggande Begreppssystem

© Inger E Johansson, Utdrag ur KÄLLKRITIK OCH LOGISK SEMANTIK FÖR HISTORIA, manuskript Linköping Juli 1997

Värderingar, normer samt begrepp och termer.
Micro- och Macrosamhällen – Värdegemenskap

Värderingar, normer och begrepp kan betyda samma sak för människor som lever i en viss tid, på en viss plats eller som av annat skäl delar en värdegemenskap. Ordet ”kan” innebär att det inte nödvändigtvis behöver vara så. Den som är intresserad av närmare detaljer om subkulturer i såväl micro- som macrosamhällen hänvisas till litteratur om socialpsykologi och kognitionsvetenskap. Problemställningen med hur subkulturer kan uppstå även i ett samhälle med utåt sett likartade värderingar, normer och regelverk är alltför komplicerad för att behandlas i en bok som har historisk källkritik på relativt basalt plan som utgångspunkt.

Tillsammans medför ovanstående resonemang kring värderingar, normer och begrepp att den ”sanna bilden av forntiden”(s.k verkligheten) oaktat vilken tidsperiod vi studerar, endast är möjlig att pussla ihop om och endast om vi tar hänsyn till värderingar, normer och begrepp som var allmängiltiga i den miljö där den historiska källans författare levde. En huvuduppgift inför varje källanalys är att se om det i aktuell text och i andra samtida texter kan finna värderingar, normer och begrepp som för tiden och platsen kan sägas vara allmängiltiga.

Detta betyder inte att vi måste acceptera den tidens värderingar eller normer. Vad vi söker är verktyg i form av begrepp och termer för att bättre förstår sakförhållandet bakom orden som skribenten använt. Denna analysen bör om möjligt ske innan vi analyserar texten utifrån närhets- och tendenskriterier. Förutsatt att en text är daterbar i tid och miljö är även källor som har en okänd författare möjliga att spåra normer och begrepp som för den tiden och den miljön där skriften kommit till kan antas ha varit vanliga.

REFERENSRAMAR, VÄRDEGEMENSKAP OCH PARADIGM
Inom historia och arkeologi finns det olika synsätt, olika teorier som bygger de olika referensramar som de individer som förespråkar en gemensam teoretisk bas, använder sig av. Detta innebär att varje forskare som arbetar med historieforskning eller annan forskning förts bör börja med att klarlägga sin egen roll. Med vilka andra forskare i nutid respektive äldre tiders forskare han/hon känner värdegemenskap samt vilka referensramar som för honom/henne är de väsentliga. Denna egenanalys sker på individplanet.

Det är därför inte svårt att förstå att olika forskare i nutiden har varierande begreppsystem . Viktigt att komma ihåg är att det fanns flera begreppsystem som lever/levde sida vid sida med varandra. Begreppsystem kan varierar inom och mellan olika folkgrupper/kulturer/subkulturer samt inom avgränsade områden. Det är inte heller nödvändigt att människor som delar/delade ett för sin ”grupptillhörighet” gemensamt begreppsystem = språkliga termer nödvändigtvis delat samma normsystem. [IEJ 2015: återkommer i annan bloggartikel till detta]

Det är normalt att begrepp kan variera mellan olika grupper. Med begreppet grupp avses i detta sammanhanget en samling individer som har ett gemensamt värderingssystem och normsystem. Här är att märka att även inom en grupp som har ett gemensamt begreppsystem kan värderingarna av en term(=ord) variera. Detta medför när vi studerar texter från t.ex. 500-talets Romarrike att vi både kan stöta på flera termer som avser samma begrepp samtidigt som vi kan stöta på en och samma term som värdemässigt avser olika grad av specifiering.

EXEMPEL FRÅN ÄLDRE HISTORIA

När Gregorius de Tour, biskop i Tour från 573 e.Kr., skrev sin berättelse om Frankernas historia så refererade han till Sulpicius Alexander. Sulpicius Alexander skrev att frankernas hertigar Genoband, Markomer och Sunno trängde in i romerska Germanien och att de romerska härförarna Nannius och Quintinus tågade mot dem. Slutet på händelseförloppet var att en hel romersk armé gick under i Teutobergerskogen. Om slaget vid Teutobergerskogen lämpligen läs: Fergus M. Bordewich The Ambush That Changed History, Smithsonian Magazine September 2006

Här skall inte tas ställning till om Gregorius de Tourr återgett Sulpicius Alexanders uppgifter objektivt korrekt eller ej. Inte häller skall vi värdera om och i så fall hur sann Sulpicius Alexanders nedtecknade uppgifter är. Vi tar således varken hänsyn till närhetskriteriet eller tendenskriteriet.

I stället skall vi jämföra uppgiften att Genoband, Markomer och Sunno skall ha varit frankiska hertigar med andra källor som berättar om Teutobergerskogen.

Enligt bl.a. Suetonius, (Tacitus och andra) som levde under det första århundradet efter Kristifödelse, var det germaner som i september år 9 e.Kr. under ledning av av sin härförare Arminius(=Herman) orsakade den romerska armen under befäl av Quintillus en avgörande förlust i Teutoburgerskogen. Slaget skedde samma år som pannoniska upproret slogs ner. (Vi tar här inte ställning till om detta påståendet är sant eller falskt). Arminius segraren vid slaget i Teutoburgerskogen råkade år 10 e.Kr. i strid med markomanernas ledare Marbod. Striden ledde till att Marbod flydde till romerskt område.

Källor: Gregorius de Tour, Frankernas Historia 2.9 samt Setonius, Vitae Caesarum och Tiberius,17

Det vi här ser är något som ofta förekommer när det gäller namngivna människor under tider före 1000-talet, samma person kan ömsom kallas för t.ex. ”german” eller ”alleman” som för ”franker.” Samma gäller i nutid som i dåtid. Utifrån varje persons egna värderingar och begrepp förs uppgifter, fakta eller fiction/desinformation vidare. Mottagaren/läsaren/åhöraren har sedan att på samma sätt tolka dessa uppgifter utifrån SIN värdering och begreppsvärld.

I exemplet ovan är det ett relativt litet antal termer som pådyvlas en och samma historiska person. Härutöver kan det förekomma släkttillhörighet, folkgruppstillhörighet m.m. För att komplicera den bilden ytterligare så är begreppet folkgruppstillhörighet inte helt entydigt.

Det är inte enkelt att överbrygga de svårigheter som enskilda termer använda av eller om personer eller händelser i äldre tider medför för varje forskare, amatör eller vetenskapsman i nutid. Samma svårighet gäller även i nutid. För att komma vidar måste man innan varje källkritisk analys försöka finna de medel – verktyg som behövs för att göra detta åskådligt. Källkritisk analys eller som minst medvetenheten om behovet av en källkritisk analys är här viktig.

Själv har jag under åren haft mycket nytta av: Mats Friberg Teorikonstruktion för sociologer, 1 Begreppslära, Lund 1970.

I boken beskriver Friberg den mest grundläggande distinktionen i semantiken som varande en distinktion mellan tre nivåer: Tanken, språket och verkligheten. Där Friberg kallar Verkligheten för ”världen” och låter den symboliseras av Rom. Språket symboliseras av Babylon och tanken ”innehållet” av Aten.

Själv har jag valt att beskriva det jag kallar Verkligheten utifrån att allt börjar med en Tanke. Många av de gamla “tänkarna” som haft betydelse för filosofi, matematik, astronomi samt historia fanns i Aten. Ordet och val av ords betydelse för argumentering var viktigt speciellt bland Romarna. Cicero är ett exempel av många. De gamle sa: Gör som jag säger inte som jag gör Tankar uttryckta i ord är en sak. Handlingen som eventuellt utförs utifrån dessa tankar och ord en annan. Jag har valt Sparta bland annat för ett berömt ordspråk.
En spartansk man kom till Spartas kung och bad: Kan vi inte få demokrati här i Sparta.. Kungen svarade: Börja hemma

Verkligheten, Tanke (Aten) Ord (Rom) Handling (Sparta)

Verkligheten,
Tanke (Aten)
Ord (Rom)
Handling (Sparta)

Denna triangel kan användas för att beskriva den verklighet, reell eller imaginär, som rådde vid en viss given tidpunkt. Varje överlämnad(= uttalad, skriven eller målad) uppgift om något som sägs ha skett har som utgångspunkt en tanke eller ett tankeinnehåll. Vi tar således inte ställning till om denna tanken bygger på ett verkligt händelseförlopp eller ej.

FORMULERING(Sats/-er) HELHET BESTÅENDE AV EN ELLER FLERA TERMER (Ord)

I exempel ovan och nedan motsvaras meningarna(formuleringarna = satserna) som utgör helheten av flera termer(delenheter). Det som vi i vanligt tal kallar ord. Dessa delenheter motsvaras i tankevärlden av begrepp. Helheten för ett antal begrepp är en tankekedja som kan vara ett påstående eller ett förtydligande av ett påstående.

Varje handling som utförts eller sakförhållande som beskrivs ur verkligheten(= helheten) består av ett antal ting, egenskaper, processer m.m. Handlingens helhet ger uppgifter om ett sakförhållande. Här tas inte ställning till om detta sakförhållande överensstämmer med det ”sanna” sakförhållandet i verkligheten eller ej.

Ytterligare en dimension på problematiken bör införas – förklaringsbegrepp. Ovan talade vi om helheten för ett antal begrepp som en tankekedja, ett möjligt påstående eller ett förtydligande av ett påstående.
Förklaringsbegreppet innebär att en tankekedja relateras till de tidigare upplevelser och berättelser om upplevelser som individen har att referera sina begrepp i tankevärlden till. Med andra ord såväl den som överlämnar/skriver/säger något som den som tar emot/läser/hör samma budskap har egna subjektiva ryggsäckar som det som överlämnas/läses/hörs tolkas utifrån.

Även om vi har två människor som använder till synes samma termer eftersom de talar samma språk, har något så när likartat normsystem samt teoretisk bakgrund. är det därmed inte sagt att det ens i samtid råder en fullständig språklig kongruens. M.a.o. en term kan täcka flera olika begrepp – och ett begrepp kan även inom en och samma språkgrupp och tid täcka flera olika termer.

Exempel EN Term – Flera olika begrepp

Något år efter att mina föräldrar och jag flyttat till Linköping i mitten på 1950-talet inträffade en mindre olycka när min far cyklade till arbetet. Pappa skadade revbenen och tvingades uppsöka en läkare. Då utspann sig följande diskussion: Hur har detta hänt? undrade läkaren. Pappa svarade, jag körde vält. Doktorn tittar förvånat upp från sina papper och undrar är Du bonde eller kör Du ångvält?

Observera att vält på svenska västkusten är ett entydigt substantiv. Samtidigt som att köra vält avser såväl att köra en vält som att köra och välta med t.ex. cykel.
I det aktuella fallet hade ju pappa möjlighet att besvara frågan med ett förtydligande.

Det är ofta som liknande problem uppkommer i ännu högre grad när vi skall försöka förstå, värdera och analysera de uppgifter som lämnas i primärkällor från äldre tid, där äldre tid står för all tidigare tid där vi inte har möjlighet att referera till det vi själva sett eller be om förtydligande från de som varit vittnen till en händelse. Problem uppkommer dock i det dagliga livet då liknande situationer hela tiden inträffar såväl inom som mellan skilda kulturers/etniska eller intressegruppers användande av ord.

Advertisements

2 thoughts on “Grundläggande Begreppssystem

  1. Pingback: Ny sida Theories of Science – Grundläggande begreppssystem | Norah4you's Weblog

  2. Pingback: De kallar sig H u m a n i s t e r….. | Norah4you's Weblog

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s